Tänk om allt trassel i livet kunde lösas genom att jag virkat in det. Fast så mycket garn har jag inte. Väljer att försöka se käckt på tillvaron, då det andra alternativet nog är övermäktigt.
Den i släkten jag kunnat identifiera mig med gick vidare igår och jag känner mig lite mer ensam i världen. Tänker på henne med leende och tårar. Kommer alltid vara en förebild oavsett och jag lovar att föra styrkan vidare.
Stickar lite tvingat på barntröjor i påsk med hopp om att de kommer att passa mottagarna om jag någon gång lyckas bli klar. Följer deras leverne via sociala medier och ser med skräck att de växer i rasande tempo.
Hittade ett ufo när jag sorterade bland garnerna i förrgår. Sticklusten försvann när den påbörjades då färgerna inte var bra samt att den tänkta mottagarinnan snäste att hon minsann aldrig bar mössa på grund av överhettning. Jaha. Nu är den i alla fall blockad och klar. Inte nöjd, men jag lär behålla den själv.
Mitt 2012 innebar att värna om mig själv, att slutligen ta ett beslut och gå vidare. Ett år som givit med de största insikterna hitintills. Mitt mission känns dock långt ifrån slutfört. Av princip ogillar jag nyårslöften och tänker inte avlägga några... Lovar mig dock att fortsätta värna om mig själv, ta fler beslut och ytterligare några steg vidare under kommande år, som ett 2012 2.0. Ska bestämma mig om det är waste eller ej att längta efter det jag inte kan få, jag är van att vara ensam och frågan är om det är bra eller dåligt? Nästa år renderar i alla fall ytterligare fem semesterdagar, det är bra att bli gammal.
2012 avrundas med strumpstickning och 2013 inleds med detsamma.